Vrid om nyckeln
Idag har det regnat jätte mycket! och jag som hade tänkt cykla (som vanligt) Men bil (som vanligt) är ju inte så illa.
Efter som att jag förstått att bilen kan vara trögstartad när det regnar, och jag för att jag verkligen inte ville cykla. Så tänkte jag en liten bön. Och bilen gick igång som den alltid brukar.
Sen när jag skulle hem på lunchen så ville bilen bara inte starta, den bara tuggade och tuggade trefyra gånger försökte jag och lät den vill olika länge mellan. Sen kom jag på min lilla bön på morgonen och tänkte att det fungerade ju. så jag bad om hjälp. Sen när jag skulle starta bilen så vågade jag först inte.tänk om det inte skulle fungera! så tänker jag rätt ofta. men jag bestämde mig i alla fall för att jag trodde att det skulle hjälpa så jag vågade vrida om nyckel, och visst bilen gick igång. lite hackande men ändå.
Då kom tanken om att våga vrida om nyckeln/ta steget. den är väl inte så ovanlig, men jag förstod nog lite mer. om jag ber och inte vågar tro på bönen så kanske Gud får det svårt att hjälpa. eller nää vad skulle vara svårt för han, Det kanske inte är någon vits, inte uppfyller syftet (som är?) om jag inte tror. vad vet jag jag, jag var i alla fall tvungen att vrida på nyckeln. Annars hade jag blivit ganska rädd (= fast coolt hade det varit.
Tack och hej. tycker om er!
Efter som att jag förstått att bilen kan vara trögstartad när det regnar, och jag för att jag verkligen inte ville cykla. Så tänkte jag en liten bön. Och bilen gick igång som den alltid brukar.
Sen när jag skulle hem på lunchen så ville bilen bara inte starta, den bara tuggade och tuggade trefyra gånger försökte jag och lät den vill olika länge mellan. Sen kom jag på min lilla bön på morgonen och tänkte att det fungerade ju. så jag bad om hjälp. Sen när jag skulle starta bilen så vågade jag först inte.tänk om det inte skulle fungera! så tänker jag rätt ofta. men jag bestämde mig i alla fall för att jag trodde att det skulle hjälpa så jag vågade vrida om nyckel, och visst bilen gick igång. lite hackande men ändå.
Då kom tanken om att våga vrida om nyckeln/ta steget. den är väl inte så ovanlig, men jag förstod nog lite mer. om jag ber och inte vågar tro på bönen så kanske Gud får det svårt att hjälpa. eller nää vad skulle vara svårt för han, Det kanske inte är någon vits, inte uppfyller syftet (som är?) om jag inte tror. vad vet jag jag, jag var i alla fall tvungen att vrida på nyckeln. Annars hade jag blivit ganska rädd (= fast coolt hade det varit.
Tack och hej. tycker om er!
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home