Det är konstigt att man kan känna sig ensam omgiven av andra människor

Jag hoppas verkligen att det är mer till livet än det jag hittils fått uppleva. Lovsångs-Micke snackade en hel del om templet idag och om förgårdar och tält. Man förstår allt det där om att man vill nå längre in i det Heliga och allt det, men hur gör man liksom? Alltså, det får inte bli att man ska som prestera någonting heller, för då känns det som att man missat hela grejen. Vi behöver inte lägga något mer på offeraltaret eftersom Jesus redan är lagd och offrad där. För Gud är allt som redan klart.

Ofta så upplever jag när man lovsjunger så flyter tankarna bara iväg och när det är slut som har man inte tänkt på Gud en enda sekund. Oj, vad allvarligt och personligt allt blev.

I en dröm såg jag dig. Snövit och ren.

/Samme